Fick mail idag med två bilder på mig och Indo från mammas födelsedag 23jan.
Åh <3 jag har nästan inga bilder på oss.. vart såååå glad :)

Vi var ute i en fårhage och lekte.. Första gången jag släppte honom när vi var själva. Han var ju lös igår på Bhk.. men då var både jag och mamma där.. NU var jag själv, och han var så duktig! :) Roligt.. En liten film när vi lekte i fårhagen :) (det gick inte att ladda upp, försöker om en stund igen)


Dom lär sig fort :D



lämnade indo själv i 20min för en stund sen när jag gick till affären.. han satt innanför ytterdörren när jag gick, helt olycklig.. men sa inte ett pip.. när jag kom hem 20min senare skyndade jag mig att låsa upp.. och han satt fortfarande i hallen sötnosen. helt tyst.. viftade på svansen och var överlycklig.. han hade inte bitit sönder något och inte kissat inna <3

Det här är kärlek!

Twofaced

Sitter och lyssnar på Nerina Pallot - Mr King.
Känner en tår som rinner nerför min kind. Kommer ihåg när jag lyssnade på den första gången. Den spelade när jag pratade med Danni. Det känns som så länge sen. 1½ år sen..
Jag kommer ihåg att vi skulle fira elin's födelsedag. Det var bara 1h innan vännerna skulle komma. Det luktade nystädat blandat med godsaker. Danni frågade hur jag mådde, och jag svarade givetvis bra!, det var ju jättebra då. Jag frågade hur hon mådde och hon sa dåligt. Jag undrade varför. Danni och jag var bästa vänner när vi var 17/18 nånstans där.. men tappade kontakten tyvärr.. och det förvånade mig att hon var så ärlig och sa at tdet var dåligt. Hon sa "har du inte hört". Då frös jag till. Vad är det jag ska ha hört. Och hon berättade att Caroline tagit livet av sig ett par dagar tidigare. Mr king. Det låter gick på repeat. Jag grät. Jag förstod inte. Livet var så kort. Skuldkänslorna kom. Samvetet.

Sen dess har livet varit jättebra, och jättedåligt och bara helt vanligt. Men så fort den låten kommer på, då tar jag mig lite extra tid. Brukar alltid spela den 3ggr på raken. Jag lyssnar och gråter och minns. Minns alla underbara vänner jag tappat på vägen, alla gånger livet kom emellan och på alla saker man förlorat. Jag gråter för bortslösad tid. Alla år jag mått dåligt. Vilket slöseri.
Jag påminner mig hur lätt det är att sjunka tillbaka. Att förlora allt igen.
Det håller mig alert. Det kanske låter lite sjukt. Men att få tillbaka alla känslorna för 10minuter är tillräckligt nån gång ibland för att jag ska se till att hålla mig borta från det livet.

"And the world is a place, and I pray it's on my side,
But I'd find greater comfort if I just lay down and died,
I don't know what's become of the girl who once knew sunshine,
What's become of the girl who knew sorrow but was strong?"

Mitt i mina tårar, mitt i sorgen, mitt i tankarna så pruttar Indo. Så var livet underbart igen.
Min älskling. Han är verkligen allt och lite till. Önskar jag bara fick vara med honom uppe på landet ett par veckor i sträck så vi kunde leva.

Nåväl, ur deppen och tillbaka till något mer positivt :)
I måndags fick jag ett mms på indo när han kikade in i en cementtunnel.. Älsklingen lilla.. han var jättelycklig och sprang igenom den med mamma. Säger ju att jag fått en agilityhund..
Sen var hon ute med spårlinan (eftersom vi inte vill släppa honom helt lös där det finns vägar och järnvägsspår). Men han sprang som en dåre runt men aldrig för långt bort.. duktig kille.. Han hade även tappat en tand sötnosen. kanske därför han varit så lugn?

Igår jobbade jag, som vanligt, sen var jag och mamma och alex på brukshundsklubben i kista och tittade. Det var förvisso skitmörkt, men iaf.
Vi testade på några agilitygrejer där.. Slalom (gick ju sådär :D) hinder (jättelåga) var iiiiinga problem. Tunnel och det var inte heller några problem.

Idag var jag och mamma med indo på BHK igen.. Då var det bara vi där.. så på appellplanen (tror jag det heter??) så släppte vi honom lös.. ÅÅÅÅH vilken lycklig valp jag hade då!! Sprang som en dåre när jag och mamma ropade.. kom klockrent.. Vi gick till varsin sida av planen och turades om att ropa, och han kom direkt utan stopp på vägen.. Vi gick sedan en promenad runt skogen där, men ville inte ha honom lös. Alltså jag är ju lite feg av mig eftersom det är min första valp, och då behöver jag vara med nån som är lite på och säger att det går jättebra att släppa honom. Meeeeeeen så är jag med mamma som om möjligt är ännu fegare än jag.. suck.. men han fick springa lite i skogen, iaf.. jag gick och gömde mig och vips så fort mamma släppte hade jag en valp vid min sida.. sen gjorde vi lite av hindrerna idag med, slalom var nu inga problem heller :)

Indo har varit underbar, helt jäkla underbar de senaste dagarna.. Tror det är för att han tappar tänder.. han har tappat en till idag sötnosen. Han kommer upp i soffan och lägger sig bredvid. och idag (dra mig baklänges) så kom han upp och la sig PÅ mig.. PÅ mig i säkert 5-10minuter.. Och så har han inte bitit mig på flera dagar.. mina händer får läka så skönt.

Jag bara längtar efter helgen nu.. Fast nu mår jag bara illa så jag ska nog sova snart..

Mattes myspojke

Kärlek

ny dag nya tag

Bilder på Indo, det här måste varit ja för ett par veckor sen! Han var så liten.. min älskling.. ska kolla igenom mina bilder och se om jag kan få ta en likadan bild så Man kan se skillnaden.




I fredags jobbade jag på dagen.
Min chef var imponerad av mina svalor, yay :)
Träffade syrran i mörby en stund när hon hade lunch, jag handlade tvål och bephanten eller hur det stavas till tatueringarna..
Åkte till mamma och pappa. Jag och mamma tog en promenad till affären med indo, det är ca 1km enkel väg.. Trodde han skulle få svårt att orka, men icke sa nicke. Vi väntade medan mamma handlade, då kom det förbi en stor vit spets. Indo grymtade lite, men satt vid min sida, men när spetsen rörde sig igen så hoppade han bakom mig och upp på min andra fot, och där stod han. :) sötnosen, han är inte 100 med stora hundar än. Men han viftar på svansen så det är dubbla känslor.
På vägen hem så turade jag och mamma om att gömma och lite och ropa på honom. Han for som en idiot rakt fram till där vi stod. Gulleindo.
När vi kom hem, trodde vi verkligen han skulle vara trött efter 2km över 1h utomhus och bus på vägen, men nej. Så vi var på tomten och gömde oss..
Mamma satt ner och höll i honom och jag sprang och gömde mig. När jag sprang iväg satt han och gnällde och ville springa, sen behövde jag inte ens ropa innan han satt vid min sida..
Sedan åt jag middag hos dem, och tittade på Let's Dance.
Somnade sedan på soffan så då skickade mamma hem mig..

På lördagen var Indo helt upp och ner. Vi gick ut, han gjorde inget, vi kom in, han kissade. Han håller aldrig på sådär!
Hela dagen fortsatte det.. han har blivit väääldigt nosig ute så han är så ofokuserad. Han är på väg att kissa, men sen så luktar det nå intressant, och då tappar han bort sig, vi kan vara ute i 20min till, men nej. Så kommer vi innanför dörren så kissar han.. Han som blivit så duktig och knappt gjorde inne alls :) men det går väl över I guess.. Han har också blivit jättekissig.. Skulle jag gått ut med honom alla gånger han kissade så är det flera gången i timmen ibland.. weird.

Jag dammsög, svabbade, tvättade kläder fixade disken. :)
Sedan tog jag det lugnt hemma..
Pratade med älskade K.. hoppas hoppas hoppas <3

Nåväl, idag så gick jag och indo upp vid 8.. han vaknade 5 och pep.. han väcker aaaaaldrig mig annars, därför jag börjar oroa mig för hans kissande. men som sagt, det blir nog bra.. slutsnackat om kissade :D

Jag har ätit frukost, kollat mailen och kört en tvättmaskin. Så skönt att få det gjort på morgonen.. Sen är et dessutom lite blå himmel och ljust! Skööööööööönt
funderar på att åka till mamma och pappa efter lunch och ta med indo ut i skogen med spårlinan och se vad han säger :)

Fick precis mail om kennellägret, va roligt!! Ser fram emot det jättemycket, speciellt som jag såg att alla Indos syskon kommer. Han kommer vara så nöjd min lilla fjärt. Just ja.. Är det någon som har tips på hur man tar sig dit? jag åker ju från stockholm, tänkte om någon mer gör det.. Antingen om ni åker bil, så man kan samåka.. Vetesjutton hur jag ska lösa resan dit än.. Indo är ju så åksjuk att jag tror tåg blir knas.. Vet inte ens vart jag ska med tåg iofs.. hahah :D
Det löser sig, tur att det är långt kvar. Kanske kan ta mammas bil.

Mina svalor kliar som fan nu.. skönt att de läker, men jobbigt.
Nu ska jag lyssna lite på ZTV och mysa med indo som sover, det är nämligen enda gången man kan mysa med honom utan att han bits ;)


Massa kramar! Ammi..
Förresten, Ni som på nåt sätt är kopplade till Indo/stjernborgen, får gärna adda mig på msn om ni har det, lite lättare att prata då..
achic66@hotmail.com